Nu känns det som om hösten är och knackar på dörren. Då juli bjöd på bra sommarväder, för det mesta, så har augusti varit lite kallare än normalt. Regnet har också lyst med sin frånvaro och vinden har gjort sig känt under större delen av perioden, särskilt under helgen som har varit då vi hade vindbyar på över 20 sekundmeter.
Allt det har påverkat banan både positivt och negativt. Vi har kunnat hålla spelbarheten på en bra nivå trots att de flesta ytorna har klippts lite högre än vanligt för årstiden. Vi klipper greenerna på 3,2 mm, fairway och tee på 13 mm och foregreen på 9 mm.
I slutet av juli blåste vinden ca 10 sekundmeter flera dagar på raken, både natt och dag. Det gjorde det otroligt svårt att hålla marken fuktigt vilket ledde till en rejäl uttorkning. Skotska golfare hade varit lyriska över banan! Uttorkning stimulerar också rottillväxt vilket stärka plantan. Det har vi sett de senaste veckorna då greenerna har tätat ihop efter att fukthalten i marken kunde återställas.
Vi har lagt ner mycket tid och kraft under perioden för att få till greenerna. Green 3 torvade vi in ett större område för att ge oss lite fler flaggplaceringar vilket har lyckats, trots att den inte är estetiskt fin. För två veckor sedan demo-körde vi en ny typ av såmaskin och stödsådde alla krypvensgreener (green 1, 2, 3, 6, 7, och 17). Det är den åttonde gången vi har sått greenerna 1, 3, och 17 i år. Även greenområdet på hål 17 stödsåddes samt några enstaka teen. Dessa frön har börjat komma upp nu och vi tror på en positiv utveckling.
Vad det gäller green 17 så beror mycket av problem där på att den är en relativt ny green. Grässorten är fleråriga, obeprövat på de här breddgraderna och den har genomlevt endast två vintrar. En var den mildaste på länge och den andra var den sämsta jag har sett i alla mina år i Sverige, vad det gäller is. Där blev både krypvenen på greenen och rödsvingeln i greenområdet kvävt av isen och dog. De två gräsarterna sprider sig genom stoloner, rötter som växer precis under eller på ytan. Stoloner bygger en tät ”matta” som gör det svårt för andra gräsarter att etablera sig. Det är positivt så länge det inte är någon skada men mycket besvärlig då det blir skador. För att få nytt gräs att etablera sig i de skadade områdena måste ”mattan” brytas ner så att rötterna från de nya fröerna kan lättare kommer igenom till såbädden.
Som nämnde ovan har spelbarheten trots allt varit bra under både golfveckan och Handigolfen samt KM. Till Handigolfen var greenerna lite långsamma under första ronden tack vara de 10 mm regn som kom på inspelsdagen. Men på söndagen hade vi en jämn stimp på 10,5 vilket spelarna var nöjd med. KM höll också samma bra spelkvalité och vår Head Greenkeeper, Marcus Sjögren, ska ha mycket beröm för detta, då jag hade en kort semester.
Tee-it-forward projektet är nästan avslutad. Vi har nu börjat klippa på samma höjd som övriga teen. Vi har under senaste veckorna vältat dem lite mer för att få en lite hårdare yta och jag räknar med att kunna öppna dem under v. 36 om allt går bra. Vi kommer att använda oss av lite andra tee-markeringar i år då det tar lite tid att göra de nya. Vi har mät upp banan och den mäter 4201 m så det blir ”tee 42”. Vi har även varit i kontakt med den som är slope-ansvarig för vårt distrikt och den biten börjar falla på plats.
//Robert Martin