Åtgärder på greenerna

Per Engström Baninfo, Nyhet

Under närmare 10 år har vi kämpat med att återställa många greener efter de enorma vinterskadorna som har uppstått. Vissa år har det gått bättre än andra år. Det är inget som är ovanlig på golfbanor vid våra breddgrad. Men vi har haft ständiga problem med vissa greener som påverkar spelat negativt och längre inne i säsongen. Frågan är vad bero problemet på och hur ska vi på bästa sätt göra för att få både finare och likvärdiga spelytor på våra greener?

Golfbanan på Timrå GK har många faktorer som påverkar hur bra gräskvalitén på banan är under ett givet år. Vissa av dessa faktorer är positiva vissa gånger men negativa andra gånger. De största av dessa faktorer för vår del är vädret, speltryck, markförhållande och geografiskt läge.

Dessutom har vi två typer av greenerna med olika grässorter: kärr- och vitgröe, som de flesta greener på sista 9, och krypven som de flesta greener på de första 9. Både gräsarter har sina för- och nackdelar och bör sköttas på olika sätt. Det gäller för oss att välja den gräsart som är mest lämplig att ha som huvudgräs på greenerna och skapa så enhetliga greener som möjligt.

Vi har 8 greener som har såtts in eller torvats in med krypven: greener 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9, och 17. Krypvens fördel är att den klara ca 60 dagar under is innan den börjar dö. Den klarar högre temperaturer och lägre klipphöjder. Plantorna har täta, fina blad som ger en fin spelbarhet. Och den sprider sig med utlöpare istället för frö. Det innebär ingen ”blomning” med fröställning som påverkar spelbarheten negativt.

Men den bilder snabbt lager med tät organiskt material vid ytan som kallas för thatch. Lite thatch är bra men för mycket thatch förhindrar vatten och näring att kommer ner till rötterna. Krypven har låg resistens till sjukdomar, särskilt snömögel och kräver en högre marktemperatur innan den börjar växer. Krypven bildar som nämnts inte fröställning på en green så partier som skadats under vinter måste torvas in eller sås in med frö.

På alla våra krypvensgreener har vitgröe spridits in på greenerna, särskilt i de vinterskadade områdena. Det är ingen fördel då den typen av vitgröe är väldigt grov. På grund av det påverkar spelbarheten oftast negativt då bollen hoppar på de vitgröe tuvor.

På de övriga greener har vi kärr- och vitgröe med inslag av krypven som lever i små kolonier. Kärr- och vitgröe har lite grövre blad, särskilt vitgröe, och en mindre skottdensitet. Plantorna sprider sig via frö även vid klippning på 3 mm. Då byggs upp en fröbank i greenerna som underlättar återetablering efter vintern. Plantorna växer vid lägre temperaturer men slutar växer vid temperaturer som överstiger 26 grader.

Kärr – och vitgröe klarar inte att ligger under is lika bra som krypven och plantorna börjar dö efter 45 dagar under istäcke. De har lite sämre resistens mot sjukdom än krypven men skadorna växer oftast ihop snabbare med hjälp av fröna som ligger i marken.

Frågan är vilken väg ska vi gå och hur ska vi göra för att säkerställa bra spelytor på våra greener? Dessa återkommande problem som isbildning och speltryck kan vi inte kontrollera utan bara försöka minimera skadorna medan underliggande problem måste åtgärdas.

Vår högsta prioritet är att skapa bättre spelbarhet på greenerna med enhetlig och hög kvalité. Att hålla en jämn kvalité med samma spelbarhet på alla våra greener då vi har 7 greener som ska sköttas på ett sätt och 10 greener på ett annat sätt är inte hållbar. Då måste vi välja mellan att ha 18 st. krypvensgreener eller 18 st. kärr- och vitgröe greener.

Det är ett komplicerat problem vi har med våra krypvensgreener. Det är inte bara typen av gräset. I vissa greener som green 2 och 9 är det stora problem med pH-nivån. I andra greener är det den låga mullhalten i växtbädden som skapar problem där alger uppkommer på kala fläckar där gräset har dött under vintern. Vinterproblematiken kommer inte blir bättre, snarare värre med mer växlande och mild väderlek under vintern som skapar ännu mer is på banan. Och till slut är det stora problem med skiktbildning i rotzonen som skapades i samband med torvning som gjordes för flera år sedan.

På pappret skulle det vara jättebra med 18 st. krypvensgreener. Fina, täta krypvensgreener som bjuder på en otrolig snabb och jämn bollrull skulle vara hur bra som helst. Problemet är hur får vi till dem när de har dött ut under vintern? Vi skulle vara tvungen att torva in fler greener varje år och får vänta tills juni för att kunna bjuda på spel. Det andra problemet är hur skulle vi kunna finansiera det då det kostar ca 50 000 SEK att torva en green?

Det andra alternativet är att konvertera greenerna tillbaka till kärr- och vitgröe, ett ogräs i vissas ögon men som har visat sig fungera bra hos oss. Med tanke på hur bra greenerna 4, 5, 10-16, och 18 brukar vara så är valet väldigt lätt. Vi ser att dessa typer av gräs fungera bra på vår golfbana och vi kan få till en fin spelbarhet med bra kvalité genom att använda oss av dem.

De stora problem under gräsytan kommer att påverka gräskvalitén oavsett vilket typ av gräs vi skulle välja. Därför är det vår högsta prioritet att åtgärda dessa problem omedelbart. Skiktbildning i en såbädd är sällen bra. Dessa skikt tillsammans med en tät lager död gräs blockera rotutveckling och försämra gräskvalité på dessa greener.

För att lösa problemet måste skikten brytas upp. Vi har försökt göra det genom intensivt luftning på olika djup men då problemet är så pass stort kommer det att tar flera år. Det absolut bästa sättet att göra det är att bygga om greenerna: att gräva bort det gamla materialet och ersätter det med ett bra material. Men det är en väldigt kostsam process.

Genom att leta på andra alternativ så har vi hittat en variant som är lite extrem men kostnads effektivt. Det är nämligen att fräsa upp greenytorna. Som sagt felet är inte själv materialet. Våra jordprov visar att näringsvärden och materialet är bra och att det finns inga tecken på sjukdom som ligger bakom problemet. Genom att fräsa såbädden så blandas om materialet och skikten försvinner. Det kommer att ge en mer uniform såbädd i rotzonen där plantorna kan utvecklar sig.

Processen går till på det viset att vi fräser vi väldigt grunt för att slå sönder grästuvorna. Här kan det också bli tal om att torva av gräset. Men det ser vi först när vi börjar fräser. Sedan lägger vi ut en giva med naturgödsel för att förbättra mikrolivet i greenen och öka mullhalten. Vi kommer också sprida ut ca 500 kg Zeolit (en form av vulkanaska) på greenerna. Sen körs fräsen över greenen flera gånger till ner till en djup på max 15 cm. Allt det görs nu på hösten.

På våren fräser vi möjligtvis en gång till för att slå sönder ev. tuvorna lite till. Greenen packas sen och finjusteras genom krattning. Eventuella svackor på greenen som längst fram på green 3 fylls på med såbäddsmaterial och packas och justeras. Sedan sår vi in greenen med kärrgröe och täcker dem med vårdukarna. När vitgröe blommar på de övriga greenerna mot slutet av juni kommer vi att samla in gräsklipp från de och strö ut det över de åtgärdade greenerna för att få in den befintliga vitgröen från vår golfbana och som vi vet trivs här. Genom att göra så kommer vi att skapa greener som har samma spelbarhet och enhetlig kvalité.

Vi räknar med att kunna öppnar greenerna i mitten till midsommar med god spelbarhet. De kommer att vara lite mjukare den första månaden än de övriga greenerna. Gräset kan vara lite glesare längre inne på säsongen men kommer att tätas ihop. De kommer också kunna vara lite mer hoppiga än de övriga greener. Vårt mål är att dessa åtgärder kommer att leda till en avsevärd förbättring av greenkvalité från och med säsongen 2020. Vi fixar i ordning också bra provisoriska greener för spel under tiden.

Zeoliten kommer vi även att jobba ner i de övriga greenerna på banan. Vi har provat det på green 8 som har blivit betydligt bättre sen våren 2016. Zeolit är väldigt poröst består till 30% av kanaler och hålrum. Dessa hålrum binder till sig vatten och näring så att de finns tillgänglig för gräsplantan rötter och på så sätt härmar rollen som mull har i såbädden. Det kommer att gör greenerna mindre påverkad av torkan, gör greenerna lite mer fast (med andra ord bättre rull), och minska näringsläckage vilket gör vår gödsel mer effektivt.

Det arbetet kommer att ske fortlöpande under hösten. Vi kommer att göra en luftning av dessa greener med 12 mm solida pinnar. Sen kommer vi att sprida ut 1 kg zeolit per kvadratmeter och borsta ner det i hålen. Vi räknar med att behöver lite extra hjälp av medlemmar för att kunna göra det så effektivt som möjligt och kommer att annonsera ut det när tiden är inne.

En annan del av åtgärdsplanen gäller greenområden på vissa hål, främst hål 15. Till vänster om green 15 har många träd tagits bort för ca 15 år sedan. Stubbarna täcktes över med jord och såddes in. De har börjat bruttas ner nu och orsakat en väldig ojämn greenområdet med dåligt gräskvalité. Tanken är att vi fräsa upp det berörde området och jämna ut den. Vi lägger in en dränering mellan green och roughen för att få bort vatten samlingar. Dessutom görs ett kullsystem i det området som idag är högrough. Det kommer att skapa en roligare greenområdet och samtidigt ökar säkerheten mot tee 16. Det kommer möjligtvis även att spara lite tid på rondtider då bollarna stannar upp närmare green och inte rullar bort framför tee 16 där det ska letas och sedan väntar på de som slå ut från tee 16. Det här delen görs i mån av tid då greenerna är högsta prioritet och man vet aldrig hur tidig eller sen hösten kommer.

Kostnaden kommer enligt kalkylen att hämna kring 120 000 SEK för att åtgärda greener 1, 2, 3, 6, 7, 9, och 17 och för zeoliten. Det innebär också att vi stänga första 9 för spel redan den 8 oktober för att kunna jobba med greenerna i fred. Vi kommer inte heller att täcka de greener som vi fräser.

Vi vill tacka alla våra medlemmar och samarbetspartners för sin förståelse och att ni ger oss nu utrymme att försöka åtgärda dessa problem. Det kommer kanske inte att bli perfekt första delen. Greenerna som fräsas upp kommer förmodligen att blir lite mjukare än de övriga och gräset en aning glesare under nästa säsong men som sagt är vårt mål att det blir en kraftig förbättring mellan den här säsongen och säsongen 2020.